Veron

..när det är tomt bland "senaste händelser". Där brukar annars de senaste inläggen och kommentarerna stå. Men nu var det lika tomt som i min mage. Jag är hungrig.

.

Annars händer det massor och inget i mitt liv. Jag går inte i skolan, det är ganska skönt. Jag jobbar massor, det är både bra och dåligt. Det är, som de flesta vet och anser, ganska tråkigt att jobba. Men på plussidan så får jag betalt för det. Och pengar behöver jag ju.

.

Jag sköter mig utmärkt som arbetsledare också förutom att jag inte lyckats fixa till ett personalmöte. Men det är lurigt.

.

Jag och Em hinner som vanligt aldrig träffas. Vi jobbar omlott hela tiden så nu nästa måndag och tisdag så är det första dagarna på tre veckor som vi är lediga samtidigt och också befinner oss på samma ort. Självklart har vi apmycket att göra. Julklappsinköp bland annat. Frisörbesök och psykbesök också.

.

Min psykolog tyckte att det vore bra om Em följde med så att hon fick träffa henne. Gissar att de ska snacka ihop sig om någon hemlig plan :P Jag är lite ambivalent när det kommer till min psykolog. Jag gillar henne inte riktigt. Men samtidigt är hon trevlig och det verkar som om hon vet vad hon håller på med så det kanske är lika bra att hålla fast vid henne. Sen vet jag inte om jag gillat någon av mina samtalsterapeuter särskilt mycket. Det är svårt att uppskatta folk som tvingar en att sitta och diskutera saker som man helst förtränger vecka ut och vecka in.

Speciellt eftersom jag inte vet om jag blir mycket bättre av det. Men jag vill tro att det är för att jag aldrig blivit riktigt "färdig" med min terapi någon gång.

.

Jag gillar verkligen inte att gå i terapi. Det är förjävligt. Det är jobbigt för själen och inte särskilt uppmuntrande alls. Jag vet att det blir bättre längre fram när jag blir bättre men fram till dess är det bara drygt. Men vad ska man göra? Jag vill ju bli bättre. Eller ja. Vill och vill. Om jag ska vara ärlig så när jag är nere så skiter jag fullständigt i om jag blir bättre. När jag mår som sämst vill jag inte alls bli bättre. Men jag _måste_ bli bättre.

För Ems skull och för min familjs skull. Jag kan ju inte gå runt och vara tokig jämt.

.

Så det för räcka för den här gången. Nu ska jag försöka få i mig lite mat. Em är i Skövde och då brukar jag svälta under tiden. Inte särskilt roligt att laga mat till mig själv bara. Om jag skulle bli singel skulle jag aldrig äta mat.