Varför man alltid ska ha snajdig pyjamas

Tittar på VM-finalen. Tycker att den är ganska tölig faktiskt.

Syr i öglor i handdukar. Det går långsamt. Jag finner det svårt att hålla motivationen uppe på något vis.

Em har åkt hem/bort. Nu kommer hon inte hit på två veckor. Kanske kan jag ta mig tid att blogga lite mera nu. Det blir synd om er när hon flyttar hit för gott. Det är om 5 veckor för övrigt.
För då kommer kanske bloggen bli lidande menar jag. Eller så kan den frodas eftersom jag då kommer träffa henne varje dag och alltså inte behöver ta vara på varje minut på samma vis.

Jag älskar när jag bara tjötar skit. Vem bryr sig om det? Den som lever får se.

Jag hoppas Nederländerna vinner.

Jag har min hund här. Han som inte är min hund längre.
Hundar är fantastiska djur. Mycket trevligare än katter. Kanske för att de är lite lättare att uppfostra. Mina katter håller inte klaffen när jag säger till. Eller flyttar på sig när jag kommer gående. Men till deras försvar så ska jag också säga att de inte väcker mig kl 8 på morgonen och tvingar mig ut på promenad. Nu så här på sommaren går det bra. Men när det är 20 minusgrader ute så är det inte lika attraktivt att vara hundägare.

Hulken fyller år dagen före mig och vi hämtade honom lagom till jul. Den vintern var kall och med mycket snö. Vi ville inte hålla på att tjafsa med att han skulle kissa inne på tidningar först utan vi gav oss fan på att kubba ut med honom ca 40-45 ggr om dygnet istället. Kanske lite mer sällan, men lika möjligt att det var fler. Vi brukade få gå ut med honom två-tre gånger på natten också. Eftersom det var kallt och man var tvungen att vara snabb så gjorde jag så att jag sov med långkalsonger på. Då kunde man, när man blev väckt kl 3 på morgonen, bara hoppa upp, ta hunden under armen, roffa åt sig närmsta jacka och springa ut och ställa hunden i snön. Vi bodde på första våningen som tur var.

En morgon, som vilken annan, vaknar jag av att Hulken gnäller. Upp i mina trasiga långkalsonger, inget på överkroppen, i med fötterna i dåvarande sambons skor (hans var större och alltså lättare att få på), på med en jacka och ut fort som fan. När jag sedan står där ute bredvid min lilla valp, i all min härlighet, så noterar jag att det är ovanligt ljust ute. Det visade sig också att det stod fyra personer och väntade på bussen vid hållplatsen precis utanför vår dörr. I alldeles för många sekunder så funderar jag på vart de ska åka kl 3 på morgonen. Först efter jag konstaterat att klockan kanske är lite mer än 3 och att Hulken har sovit sin första hela natt och att det är ju toppen så kommer jag till insikt om hur jag måste se ut. Och att de där fyra personerna som jag står och glor på, glor lika mycket tillbaks.

Som tur är så behöver små valpar inte kissa särskilt mycket åt gången. Oavsett så beslöt jag att Hulken var färdigkissad för tillfället och skyndade mig in. Efter det så sov jag alltid i lite finare mysbyxor och linne väldigt, väldigt länge.

Nu för tiden sover jag oftast naken. Med jämna mellanrum så kommer jag på att det kanske kan börja brinna eller en galen mördare kanske bryter sig in. Då är det ju dumt att vara naken. Skulle bli så genant att bli räddad eller upphittad. Då sover jag med kläder på i ett par dagar men sen tröttnar jag. Om ni undrade tänkte jag. Jag borde verkligen köpa en pyjamas.

Är det bara jag eller är kommentatorerna ovanligt tysta? Eller är jag bara van vid hockey-kommentatorer?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0